Kuriosa

Under Andra världskriget tränades självmordshundar av, bl.a., amerikanska armen att söka föda under rullande stridsvagnar. Fästade på ryggen hade de trähandtag som då trycktes ner och utlöste en 15kg sprängladdning som hunden också bar med sig. Explosionen var tillräcklig för att trasa sönder undersidan på stridsvagnen.
Projektet övergavs till sist (1945), inte för att det var traumatiskt för soldaterna att se hundar sprängas i bitar, utan för att hundarna inte kunde skilja på egna och fientliga tanks... Attans också

Ester Williams i päls

När vi såg att det skulle öppnas hundsim i närheten, visste jag direkt att jag skulle dit.
Den 28:e december stod vi utanför en lokal med en stor skylt som annonserade: Lödde Hundsim. Hur skulle detta gå?

Visst, alla våra hundar simmar både gärna och bra, i havet, men detta var ju i bassäng. Vi klivver på och det visar sig att lokalen består av en bassäng. Punkt. Okej då, där finns också två små behandlingsrum och ett duschrum.

Men det förhärskande föremålet är ett jättelikt badkar. 8 meter långt, 3 meter brett och 1,3 meter djupt, emd en ramp utvändigt och en ramp invändigt.

Inger, som äger stället sprudlar av entusiasm och vi dras med. Till och med Digger grips av en sorts kollektiv positivism och får glädjefnatt. Denna dämpas dock något när Inger börjar undersöka honom och klämmer, knådar och böjer överallt och lyssnar på hjärtat.
Tydligen anser hon honom för fit-for-fight och nu skall han duschas och sedan förser hon honom med en flytväst. Ja, jag lovade egentligen honom att inte berätta, men första gången får man: flytväst, därefter blir det vanlig sele.

De går uppför rampen och tvärnitar. Digger ställer sig och starrbligar. Inger har fäst ett flexikoppel i flytvästen så att hon har någon kontroll, för hon anser inte att hon behöver gå i själv för han är så lugn.
Digger står och glor på husse som står mitt över bassängen och säger:
– Hopp i!
– Skojar du, husse?
– Nix, Hopp i! Kom hit!
– Okej, jag kommer.

Varpå han går/hoppar i och med tre kraftiga simtag är framme hos husse och försöker ta sig upp. Jisses, vad mycket vatten det finns i en briardpäls.
– Nej, nej. Stanna kvar! Simma.
– Du sa att jag skulle komma?
– Förlåt. Du simmar här inne och jag går här ute.

Sen simmade han runt och runt. Efter en kvart fick han komma upp och ta mig tusan om inte svansen viftade, även om tungan hängde.

In i duschen igen. Det är viktigt att all klor sköljs bort och man kan även få schampo och balsam.

Efteråt blev han inslagen i handdukar som en kåldolme och fick svalna ett tag innan han stretchades.

Digger såg så nöjd ut att vi genast beställde tid till de andra hundarna också.

Nu simmar de 25-30 minuter åt gången och jag ser att de mår bra av det.

En gång fick vi sällskap av Jörgen Larsson från Skånska Dagbladet. Han skrev så här:

Busy ser minst sagt tveksam ut. Han gnyr med sorgsna ögon och tycks helst av allt vilja backa ner från rampen igen. Men efter lugnande och uppmuntrande ord från matte tar den franska vallhunden mod till sig och ligger snart i plurret.

– Det här gör oerhört gott för en gammal gubbe som Busy, säger Inger Carlsson med ett leende.

Hon startade skånes första hundsim vid årsskiftet. Lokalen intill Transportvägen i Löddeköpinge upptas till största delen av en tre gånger åtta meter stor bassäng. Hit kommer både elithundar och gamla trotjänare.

Bra motion för djur

– Att simma är utmärkt motion även för djur. Genom att regelbundet röra sig i vatten kan hunden öka muskelmassan med trettiofem procent, berättar Inger Carlsson.

Hon blev hundmänniska för tjugo år sedan då hon bodde på en gård vid Stenberget mellan Skurup och Veberöd. Familjen plågades av en fönstertittare och bestämde sig för att köpa en vakthund.

Hennes intresse för de fyrbenta vännerna växte därefter snabbt och idag har hon fött upp mer än femhundra Berner Sennen-hundar. Inger Carlsson har dessutom utbildat sig till hundfysioterapeut och homeopat för bruksdjur. Att satsa på ett hundsim i nuvarande hemorten Löddeköpinge var därför naturligt.

– Och efer de första veckorna känns satsningen rätt. Vi har haft många besökare och hinner med en hund i timmen.

Några av de jyckar som kommer hit är halta och nyopererade, medan andra helt enkelt tränar för att komma i form inför skönhetstävlingar. Musklerna, senorna och lederna trimmas i bassängen.

Snart 70 år...

– Vi har dessutom en hel del överviktiga gamlingar som normalt är svåra att motionera. Men eftersom benen inte belastas av kroppens vikt när det gäller simning är det ett utmärkt och skonsamt sätt att hålla i gång hundarna på, menar Inger Carlsson.

Jenette Hammarberg från Kävlinge stämmer in. Hon besöker Lödde Hundsim två gånger i veckan med sina vallhundar. Ruff, som i människoår räknat snart fyller sjuttio, har redan klarat av dagens badbesäk och ylar avundsjukt på kompisen Busy som fortfarande är i vattnet.

Skön dusch

– Ruff har slit av senorna i handloven och är därför stelopererad. Han springer, skuttar och hoppar men orkar inte lika mycket som de andra hundarna. I simbassängen märker han däremot inte av sitt handikapp och tycker därför mycket om att åka hit, säger Jeanette Hammarberg.

Busy börjar samtidigt att bli klar med sitt tjugo minuter långa träningspass. Han kliver nöjt upp på torra land och får en behaglig dusch innan han packas in i sköna frottébadlakan.

– Sedan är det viktigt att hunden får strecha ordentligt, påminner Inger Carlsson. För precis som vi människor får hundarna träningsvärk!

Jörgen Larsson